Klackarna i taket

Åh, vad denna dag har gjort gott för min själ! Känner mig helt slut i kroppen, då jag säkerligen har spenderat 80% av dagen utomhus med barnen i toppenväder, men det är helt värd att vara slut av något sådant. Madrassåkning har varit populärt för barnen idag, och jag blev nästan hetsad till att åka sådan där sparkcykel fast med skida av en elev, men lyckades hala mig ur den situationen (något säger mig att det hade blivit sjukhuset nästa med en hjärnskakning om jag hade provat). Så jag är för stunden helt utmattad, men på ett positivt sätt. Är också glad ända in i märgen för att allt löser sig med min tjänst, till och med tusen gånger bättre än vad jag någonsin vågat hoppas på, och för att jag har helt underbara kollergor som ständigt visar sin uppskattning och alltid får mig på glatt humör. En stor ros skall verkligen ges till Furuparkskolans personal och ledning - för ni är bannemig helt fantastiska!
Det tunga beskedet i och med detta är dock att säga farväl till de andra två skolorna efter mars, men som jag har skrivit tidigare så är det dags att jag börjar tänka lite på mig själv, för en gångs skull. Något som jag annars verkar vara förbaskat dålig på. Så det blir säkerligen ett sorgset farväl, men framtiden bjuder istället på ett välmående och ett faktum att jag kan fortsätta jobab utan att gå in i väggen och behöva sjuksriva mig. Mer om den nya tjänsten avslöjas när jag har skrivit på papprena, jag lovar.

Jag är också otroligt glad idag för att det snart är lördag, och då får jag äntligen träffa min finaste Fridis igen. Som jag saknar den tösen varje dag! Kan finnas en risk för att jag råkar krama ihjäl henne, men jag ska försöka vara uppmärksam på om jag märker att hon slutar att andas.

Nu vigs resten av kvällen åt planering samt att filura på vad för typ av "pausunderhållning" jag ska dra ihop till vårshowen. 



Klackarna i taket, för idag är det svårt att vara ledsen - när livet är så fint!

So long, fuckers!
// Allergo
 

Kommentera här: