mollergisk

Ändrade líte kort i designen igen, då jag störde mig alltför mycket på linjerna som aldrig hamnade där de skulle i förhållande till texte i den förra designen. Blev således en av blogg.se's egna designer, som får duga tills den dag jag känner att det behövs en ny.

Natten till idag sov jag otroliga 12 timmar! Hör och häpna! Kan nog inte minnas senast jag gjorde det, men kroppen behövde sig kanske en ordentlig vila. Blev väckt av Postkodlotteriet också, till råga på allt. Bråttom ut ur sovrummet fick jag, eftersom hjärtat jobbat natt och inte sovit särskilt många timmar vid det laget, och i alla min hast skyndade jag mig att dra igen sovrumsdörren för att stänga ute allt möjligt ljud... Och drog den rakt på min egen tumme. Morgonen började således med en typisk Rebecca-klantighet, men det är smällar man får ta när man är rockstjärna.
Sedan har dagen lugnt och fint lunkat på. Jag har sammanställt hälften av all info om det jag har gjort med mina elever på Antnäs och Måttsund, som den nya musikläraren ska få, och ska försöka färdigställa det snarast möjligt i veckan, så att hon har något att gå på. Har även lite planering samt en idé som jag ska jobba lite med att fixa till.
Imorgon blir det lite fix på morgonen, sedan har jag bokat in en tripp till Boden och min älskade Fridis för träning och allmänt socialiserande. Man måste ju passa på att träffa den finaste vännen i världen när man är ledig och allt, så är det bara! 
Ska också komma ihåg att ringa till Älvsby Folkhögskola imorgon för att få råd i huruvida jag ska söka kursen helfart eller halvfart (reguljärt eller distans). Tiden rinner iväg, och det måste sökas riktigt snart. Jag känner själv att jag, som i många lägen, drar ut på det till sista stund. Varför vet jag inte. Antar att det ligger lite i min natur gällande det mesta. Stundtals skärper jag mig, och är ute i god tid och ser ut att vara en riktigt organisatorisk människa. Vilket jag i och för sig vill påstå att jag är, med det lilla undantaget att jag är en typisk "jag-gör-det-ett-par-minuter-innan-det-är-för-sent"-människa. Ni får helt enkelt ta det som en del av den charmiga person jag är, tror jag. Jag menar, jag har ju en hel del andra fina sidor som jag kan bjuda på istället.

Jag har också en miljon tankar på andra saker som jag vill göra, som jag inte vet om de är utförbara eller ej, och jag känner hur jag börjar komma in i en sådan där period då jag vill göra allt igen. Vilket i och för sig är skönt, jag älskar när hjärnan arbetar och tankarna flödar, men jag måste också se till att vägen blir rak och tydlig längs med allt tänkande, så att inte alltför många vägskäl dyker upp. En av dessa idéer, som jag absolut skulle vilja göra, men som jag inte riktigt har koll på huruvida man kan försörja sig på, är att åka runt och föreläsa om sexuellt våld. Om mina erfarenheter, hur det har påverkat mig, vad som hände och händer än idag. Hur viktigt det är med stöd, och hur viktigt det är att ha varandra i sådana situationer. Att föreläsa om detta på gymnasieskolor, få ut min historia och samtidigt göra unga medvetna om vad som går att göra och hur viktiga de är för varandra, det hade varit fantastiskt! Men jag har heller ingen som helst aning om vilket pris en genomsnittlig "gymnasie-föreläsare" lägger sig på, och någonstans ska man ju gå runt med både resor och övriga utgifter som tillkommer varje månad. Något som tåls att fundera på kanske, och om någon av er läsare vet något om detta (hur fungerar det att föreläsa, priser, hur når man ut, you name it) - dela gärna med er, för det hade varit helt fantastiskt att få göra detta!

Då är hjärnan rensad en aning, för stunden. Förmodligen dyker fler tankar upp ju längre kvällen går. Vi får se. Kanske kan det bli något av detta.

Jag tar i alla fall en tumme ur rumpan redan nu, och hämtar mig lite vatten som jag känt att jag har behövt redan innan jag började skriva.

// Rebecca