VIP och champagne
Himla konstigt hur jag för någon vecka sedan kunde springa ute någon kilometer på asfalt utana tt knät protesterade, men ikväll när det var dags för vad som förmodligen blev min sista chans att dansa till Shake - då jävlar, PANG, så sket det sig! Så pass att jag till och med haltade ut från dansen sen. Skumt. skumt, skumt. Nåväl, det är väl bara att tagga ner lite igen och vila upp knät, så smånigom ska det väl i alla fall gå.
Så den här kvällen blev inte lika trevlig som jag hade hoppats på, men av de dryga 3 danser jag hann med så var det i alla fall en som helt klart var värd smärtan, precis som varje gång. Gav också mig själv ene stor klapp på axeln för att jag vågade mig på att åka iväg på dans alldeles ensam, utan att egentligen känna någon där. Stort steg för en liten Allergiker! Är också saligt lycklig över att bästaste Robin, som vid knä.kraschens tillfälle jobbade i Skellefteå, fixade så att hans morfar kom och hämtade mig och körde mig hem. Superfin gest, värd guld!
Numera sitter jag med en kopp te och småkämpar lite med att hålla mig vaken till Fredrik kommer hem (han slutar 23, coh jag sa att jag skulle vara vaken när han kom hem, eftersom dansen egentligen slutar 22).
Igår var en riktigt trevlig kväll måste jag säga, Blev uppringd av fröken Huuva på morgonen med en förfrågan om jag ville följa med på Allstar på kvällen, boka bord samt titta på Nelly.com's modevisning där. Självklart ville jag det! Så bord bokades, vi for dit och käkade och drack i glatt sällskap.
Så den här kvällen blev inte lika trevlig som jag hade hoppats på, men av de dryga 3 danser jag hann med så var det i alla fall en som helt klart var värd smärtan, precis som varje gång. Gav också mig själv ene stor klapp på axeln för att jag vågade mig på att åka iväg på dans alldeles ensam, utan att egentligen känna någon där. Stort steg för en liten Allergiker! Är också saligt lycklig över att bästaste Robin, som vid knä.kraschens tillfälle jobbade i Skellefteå, fixade så att hans morfar kom och hämtade mig och körde mig hem. Superfin gest, värd guld!
Numera sitter jag med en kopp te och småkämpar lite med att hålla mig vaken till Fredrik kommer hem (han slutar 23, coh jag sa att jag skulle vara vaken när han kom hem, eftersom dansen egentligen slutar 22).
Igår var en riktigt trevlig kväll måste jag säga, Blev uppringd av fröken Huuva på morgonen med en förfrågan om jag ville följa med på Allstar på kvällen, boka bord samt titta på Nelly.com's modevisning där. Självklart ville jag det! Så bord bokades, vi for dit och käkade och drack i glatt sällskap.
Min middag blev Quesadillas. Dock var den inte lika god som de jag vanligtvis beställer, såserna var ihopkladdade, brödet för hårt stekt, innehållet för torrt, samt att det var mer eller mindre omöjligt att skära maten.
Efterrätt beställde vi också. Vit choklad-pannacotta med bär och grädde. Den var däremot sinnessjukt god, måste jag medge!
Väl efter middagen började modevisning ta fart, och då vi blev VIP-gäster bjöds det på champagne, en goodie-bag med saker från sponsorerna, gratis drinkar, tävlingar samt modevisning. En mycket trevlig och händelserik kväll, för att summera.
Även om kvällen var riktigt trevlig, och jag drack goda drinkar och allt, så funderar jag till och från innerst inne hur gammal min själ egentligen är. Strax efter 12-snåret började jag redan bli tröttöga, och jag blev faktiskt inte det minsta ledsen när Huuva föreslog hemfärd strax efter kl.1 . Jag vet inte varför, men de senaste åren har jag verkligen blivit mer och mer att jag föredrar att komam hem och lägga mig i skaplig tid än att vara uppe och efterfesta hela natten lång. Det är väl åldern som sätter sina spår kanske, jag vet inte, eller så är jag bara helt enkelt lite tråkigare än många andra. Men då kan jag istället rekommendera att umgås med mig på dagtid, för då är det bannemig mer drag på mig, mjau!
Gosh, klockan är bara strax efter 22... Fortfarande över en timme kvar till Fredrik kommer hem. Skulle väl kunna skriva om allt mellan himmel och jord här på bloggen medan jag väntar, men en liten man med krokig rygg ringer en klocka i mitt öra som säger att inte många kommer orka med att läsa ett så pass långt inlägg.
Därmed får det vara över för denna gång!
So long, fuckers!
// Allergo