Klipp klipp
Fy fabian för skavsår! Då Knatteskutt slutade idag promenerade jag ner till busshållsplatsen strax nedanför Hedskolan ute på Bergnäset för att se om det gick någon buss. 30 minuters väntan... Inte en chans, tänkte jag, och bröjade raskt promenera med täckbyxor, vinterjacka, vinterstövlar,ryggsäck samt en tygpåse mot staden. De nya vinterkängorna ville visst inte acceptera att jag promenerade i lågskaftade strumpor och trekvarts-träningsbyxor under täckisarna, icke sa nicke, utan bjöd istället på två maffiga skavsår som nu glatt sitter där och njuter av att se mig lida lite extra. Hungrig som en gnu var jag också, då jag åt lunch vid tolv, och klockan då var halv sju. Med andra ord hinner jag inte hem för middag före Knatteskutt på tisdagar. Så det blev en grinig, bitter och ledsam, men än dock i efterhand väl genomförd långpromenad idag.
Nu sitter jag med mina skavsår och småfryser lite. Blir strax till att ta mig en varm dusch, eventuellt tappa upp ett bad, och andas ut en stund. Det nalkas tvättid imorgon 6.30 som ska hinnas med innan jag far iväg för att jobba mina 2 lektioner med 2 st årskurs 6 imorgon. Blir till att Fredrik får ta upp tvätten, helt enkelt. Ska förska flörta mig till att få vika tvätten när jag kommer hem. Jag vet inte varför, men jag får verkligen en sinnessjuk inre panik när någon annan viker mina kläder, och framförallt när de inte viker så som jag själv viker. Jävligt skum grej att panika över, men det är riktigt själsligt jobbigt för mig vid de få tillfällen då detta händer.
Över till något sött så var mina sista årskurs 5:or idag jävligt söta!
Tidigare har några killar och tjejer i en årskurs 6 varit på mig om att de vill att jag ska söka tll X-factor nästa gång. Denna dag var det istället tre tjejer i 5:an som ville stanna kvar och prata med mig efter lektionen, just för att säga samma sak:
Eleverna:"Rebecca, kan inte du söka till X-factor?"
Jag: "Nja, vi får väl se hur det blir med den saken."
Eleverna: "jo men snälla, du sjunger ju så himla bra! Och sen när du står där i finalen så kan du hälsa till oss och säga att namn, namn och namn i årskurs 5 på X-skolan ville att du skulle söka!"
Jag: Haha, jasså det tycker ni? Ja, som sagt var, vi får väl se hur det blir".
Det är i alla fall skönt att känna sig uppskattad ibland, eller att ens elever har höga visioner för en!
Fick för övrigt ett infall igår kväll och tog till saxen. Var länge sedan sist, men nu hände det igen. Så denna gång blev det en lugg:
Nu sitter jag med mina skavsår och småfryser lite. Blir strax till att ta mig en varm dusch, eventuellt tappa upp ett bad, och andas ut en stund. Det nalkas tvättid imorgon 6.30 som ska hinnas med innan jag far iväg för att jobba mina 2 lektioner med 2 st årskurs 6 imorgon. Blir till att Fredrik får ta upp tvätten, helt enkelt. Ska förska flörta mig till att få vika tvätten när jag kommer hem. Jag vet inte varför, men jag får verkligen en sinnessjuk inre panik när någon annan viker mina kläder, och framförallt när de inte viker så som jag själv viker. Jävligt skum grej att panika över, men det är riktigt själsligt jobbigt för mig vid de få tillfällen då detta händer.
Över till något sött så var mina sista årskurs 5:or idag jävligt söta!
Tidigare har några killar och tjejer i en årskurs 6 varit på mig om att de vill att jag ska söka tll X-factor nästa gång. Denna dag var det istället tre tjejer i 5:an som ville stanna kvar och prata med mig efter lektionen, just för att säga samma sak:
Eleverna:"Rebecca, kan inte du söka till X-factor?"
Jag: "Nja, vi får väl se hur det blir med den saken."
Eleverna: "jo men snälla, du sjunger ju så himla bra! Och sen när du står där i finalen så kan du hälsa till oss och säga att namn, namn och namn i årskurs 5 på X-skolan ville att du skulle söka!"
Jag: Haha, jasså det tycker ni? Ja, som sagt var, vi får väl se hur det blir".
Det är i alla fall skönt att känna sig uppskattad ibland, eller att ens elever har höga visioner för en!
Fick för övrigt ett infall igår kväll och tog till saxen. Var länge sedan sist, men nu hände det igen. Så denna gång blev det en lugg:
Voilá! Den behöver dock rättas till litet grann imorgon, men det tar jag då.
Är ändå skapligt nöjd. Sen får vi se hur länge jag väljer att leva med lugg. De som känner mig vet ju hur ombytlig jag kan vara.
Nej, lite varmt vatten på kroppen och spana efter lite valvaka på det här så (Heja Obama!).
So long, fuckers!
// Allergo