Lusten att skriva
Ååååh, bak, sida, fram, sida - satan vad det rycker i hela min kropp nu! Sitter och gungar upp och ned i datorstolen som om jag hade tics i hela kroppen! Jag vill dansa nu nu nu nyss!! Men jag får allt hålla mig till imorgon, samla på mig den här energin och ta med den för att leva ut den till fullo imorgon, yep yep!
Förra helgen, då jag jobbade hela helgen inom äldrevården i Boden, sov jag ju hos Fredriks morfar i Boden för att slippa pendla mellan Luleå och Boden. Fredriks morfar är förövrigt världens sötaste som köper hem en massa frukost och amt till mig, kör mig till och från jobbet och busshållsplatsen varje gång jag är där, låter min sida av sängen vara bädda för mig till dess att jag "flyttar ifrån honom", ja - han fixar tamejtusan allt bara för att jag ska trivas! Men i vilket fall som helst så är jag fortfarande mörkrädd som en hare, så på kvällarna/nätterna när jag ska till att sluta ögonen så har jag rackarns svårt för att slappna av när jag ligger i mörkret alldeles ensam. Så, för att komma till saken så låg jag och försökte tänka på annat under lördagen när jag var där och började blicka tillbaka på mig själv och mitt skrivande. Jag har alltid fullkomligt älskat att skriva, allt från dikter och noveller till egna låtar, men har de senaste åren mer eller mindre glömt att skriva, eller hur man nu ska säga det... Det har liksom inte blivit särskilt mycket enrpräntat sedan mitt första år i Härnösand. Så, när jag låg och grunnade över det så började jag i mitt huvud skriva en bok. Helt okej blev den faktiskt, det jag hann med, vill jag minnas, och det slog mig att jag kanske skulle prova, alltså att bara sätta mig och skriva, se om jag får ihop en hel bok. Nu menar jag väl kanske inte till fullo att jag ska sluta jobba och sätta mig och bohemiskt skriva i drömmarnas värld i hopp om att få en bok publicerad, det hoppas jag att ni förstår. Självklart fortsätter jag att jobba, men den tid jag har över, när jag känenr för det och har inspiration nog, så kan jag ju ändå försöka skriva lite. Vem vet, en dag kanske jag har en hel bok, och kanske kanske kaaaaanske kan man också få den publicerad. Nu ska jag inte skena iväg för mycket med drömmar. Men blir den inte publicerad å har jag i alla fall tagit tag i en av alla saker jag älskar att göra och dessutom kanske åstadkommit en hel bok. Skulle ju inte vara fy skam. Om inte annat så kan jag ju faktiskt tvinga mamma att läsa den. Hon är trots allt min mamma och har därför mer eller mindre pressen på sig att åtminstone låtsas om att den är bra.
Snart, om jag inte missminner mig, så är det X-factor på tv, så jag tänkte alldeles strax slå ner röven i den stora, mysiga soffan och förhoppningsvis avnjuta några vackra röster.
Och appropå röster så satt jag alldeles just och kikade runt efter körer här i Luleå. Då jag har Knatteskutt måndags- och tisdagskvällar, samt gärna vill delta i trivseldanserna på Blackis på torsdagar så letade jag dels efter en kör som repeterar på onsdagar och dels kikade jag efter om det fanns några körer som inte var endast kyrkokörer, då jag tycker det är roligare med en bredare genre och en mer blandad repertoar. Fann tillslut en kör som heter Bothniakören här i Luleå, och lyckades också komma åt en mailadress till körledaren där. Så nu har jag mailat iväg lite bakgrundshistosria om mig själv och hoppas på att få ett gensvar,eller åtminstone få tillstånd att komma och titta när kören repeterar någon gång. Den lät så sjukt trivsma och rolig och pysslade med massvis med roliga genrer och tillställningar. Så nu vill jag att ni hålelr tummarna till fullo där ute, för det här skulle verkligen vara toppenkul om jag fick delta i!
Nej, flytta häcken till mys-soffan för att se om det blir någon gåshud ikväll!
Dagens bild:
Bothniakören när de våras hade ett 60-talstema. Ser det inte trivsamt och suuuuuperkul ut, så säg?!
(Bilden tattad frånd eras hemsida).
So long, fuckers!
Förra helgen, då jag jobbade hela helgen inom äldrevården i Boden, sov jag ju hos Fredriks morfar i Boden för att slippa pendla mellan Luleå och Boden. Fredriks morfar är förövrigt världens sötaste som köper hem en massa frukost och amt till mig, kör mig till och från jobbet och busshållsplatsen varje gång jag är där, låter min sida av sängen vara bädda för mig till dess att jag "flyttar ifrån honom", ja - han fixar tamejtusan allt bara för att jag ska trivas! Men i vilket fall som helst så är jag fortfarande mörkrädd som en hare, så på kvällarna/nätterna när jag ska till att sluta ögonen så har jag rackarns svårt för att slappna av när jag ligger i mörkret alldeles ensam. Så, för att komma till saken så låg jag och försökte tänka på annat under lördagen när jag var där och började blicka tillbaka på mig själv och mitt skrivande. Jag har alltid fullkomligt älskat att skriva, allt från dikter och noveller till egna låtar, men har de senaste åren mer eller mindre glömt att skriva, eller hur man nu ska säga det... Det har liksom inte blivit särskilt mycket enrpräntat sedan mitt första år i Härnösand. Så, när jag låg och grunnade över det så började jag i mitt huvud skriva en bok. Helt okej blev den faktiskt, det jag hann med, vill jag minnas, och det slog mig att jag kanske skulle prova, alltså att bara sätta mig och skriva, se om jag får ihop en hel bok. Nu menar jag väl kanske inte till fullo att jag ska sluta jobba och sätta mig och bohemiskt skriva i drömmarnas värld i hopp om att få en bok publicerad, det hoppas jag att ni förstår. Självklart fortsätter jag att jobba, men den tid jag har över, när jag känenr för det och har inspiration nog, så kan jag ju ändå försöka skriva lite. Vem vet, en dag kanske jag har en hel bok, och kanske kanske kaaaaanske kan man också få den publicerad. Nu ska jag inte skena iväg för mycket med drömmar. Men blir den inte publicerad å har jag i alla fall tagit tag i en av alla saker jag älskar att göra och dessutom kanske åstadkommit en hel bok. Skulle ju inte vara fy skam. Om inte annat så kan jag ju faktiskt tvinga mamma att läsa den. Hon är trots allt min mamma och har därför mer eller mindre pressen på sig att åtminstone låtsas om att den är bra.
Snart, om jag inte missminner mig, så är det X-factor på tv, så jag tänkte alldeles strax slå ner röven i den stora, mysiga soffan och förhoppningsvis avnjuta några vackra röster.
Och appropå röster så satt jag alldeles just och kikade runt efter körer här i Luleå. Då jag har Knatteskutt måndags- och tisdagskvällar, samt gärna vill delta i trivseldanserna på Blackis på torsdagar så letade jag dels efter en kör som repeterar på onsdagar och dels kikade jag efter om det fanns några körer som inte var endast kyrkokörer, då jag tycker det är roligare med en bredare genre och en mer blandad repertoar. Fann tillslut en kör som heter Bothniakören här i Luleå, och lyckades också komma åt en mailadress till körledaren där. Så nu har jag mailat iväg lite bakgrundshistosria om mig själv och hoppas på att få ett gensvar,eller åtminstone få tillstånd att komma och titta när kören repeterar någon gång. Den lät så sjukt trivsma och rolig och pysslade med massvis med roliga genrer och tillställningar. Så nu vill jag att ni hålelr tummarna till fullo där ute, för det här skulle verkligen vara toppenkul om jag fick delta i!
Nej, flytta häcken till mys-soffan för att se om det blir någon gåshud ikväll!
Dagens bild:
Bothniakören när de våras hade ett 60-talstema. Ser det inte trivsamt och suuuuuperkul ut, så säg?!
(Bilden tattad frånd eras hemsida).
So long, fuckers!